Mammas pojkar
Jag har inte en hel massa att skriva. Max mår iaf BRA och det är så skönt att ha sin glada och pigga 2-åring tillbaka, han är så cool och säger så mycket roligt om dagarna. Tim växer och har ät och kräk-marathon, han har börjat vara vaken mera och man får fin ögonkontakt med honom och han "pratar" lite, det låter så sött, tyckte mig ana ett litet smil igår men det är väl "bara magen", haha!
Bjuder på en 4 gånger Tim bild :)
RS-virus
Idag skulle vi lämna Max för första gången på en vecka på dagis. Han var jätteglad. Kommer dit, ska säga hej då till lillfisen och berätta för hans fröknar hur de ska ge honom medicin och när, Airomir för andningen då alltså.
Tjohej.. trodde jag ja.
Då kommer en fram till mig och säger att det går RS-virus på dagis och ett barn nu ligger på sjukhus..
Tack och hej sa jag då, sa till Max att nu hade vi hälsat på alla kompisar på dagis och nu skulle vi gå hem och packa badkläder och gå till simhallen med pappa som låg hemma på en välbehövlig sovmorgon.
Som tur var så tyckte Max att simhallen lät en väldigt massa roligare än dagis och följde snällt med hem. Och hemma körde vi upp pappa och gick till simhallen.
Världens överlyckligaste 2,5 åring lekte som en galning, simmade med armpuffarna och åkte den stora vattenrutschkanan med sin pappa.
Jag och Tim satt och mös på kanten och tittade på och marathonåt. Vilket han gjort resten av dagen också.
Fläskfilén är i ugnen och såsen på spisen. Tjohej!
Summertime
Helt nöjda vaknar vi av båda våra grabbar imorse. Jag kollar mobilen och konstaterar stolt att vi minsann fått sovmorgon, klockan var ju 8:15. När vi väl kommit upp och vaknat till liv helt så märker vi ju att klockan nu går på sommartid. Genast så känner jag mig ganska lurad på sovmorgonen. Dock låg jag och Tim ändå kvar och snoozade i sängen till 9:45. MYYYYYYS!!! :D
Förlossningsberättelse
Den 15/3 klockan 07 på morgonen så kommer vi upp till BB-avdelningen K77 på Huddinge sjukhus. Jag var supernervös och pratade alldeles för mycket som vanligt när jag är det.
Vi får dela rum med ett till par som är där för planerat kejsarsnitt. Hon ska föda tvillingar. Rummet delas av.
Erik och jag går in på toaletten och jag svidar om till sjukhusskjortan och vi tar oss en sista titt på magen. Herregud vad stor den ÄR!
Efter en stund kommer sjuksköterskan in och sätter en infart i varje hand, det känns litegrann, mest efteråt. Erik tittar förbryllat på och är nog ganska tacksam att han slipper.
Efter ett tag kommer sjuksyrran in igen och det är dags att gå och sätta kateter, ett av mina största orosmoment, för jag VET att det inte är skönt! Hon bedövar innan, men det hjälper ju inte alls. Det går smidigt att sätta den men det är sjukt obekvämt, svider och känns väldigt mycket och gör lite ont när jag haltar mig tillbaka till vårat rum.
Erik blir ombedd att sätta på sig en "operations-onepiece" och de säger att operation är klara att ta emot oss nu. NERVÖST(!)
Ca kl 07:55 rullas vi ner till operation. I förberedelserummet tar de på mössa osv, precis innan vi ska gå in så säger de att blodgruppering saknas på mig och att de inte kan operera utan den, det tar minst 45 minuter att få provsvaret. Vi förlorar våran operationstid och hon som jag delar rum med som skulle snittas efter mig får rulla ner istället och vi rullas tillbaka till rummet igen för att invänta blodgruppering.
Väl där så väntar vi och väntar.. kollar på klockan och pratar strunt. Ingen av oss har våra mobiler för de är inlåsta och vi vet att familjerna kommer börja undra vad som hänt, eftersom alla visste att operationstiden var klockan 9.
Vi rullas åter ner igen runt klockan 10:45. I förberedelserummet får jag dricka nåt vidrigt salt som ska neutralisera magsyran. Får världens kväljning och hälften kommer upp i en soppåse. Traskar in och får hälsa på alla som är delaktiga under operationen. Det är ett ganska ungt gäng, förutom en sjuksköterska som jag inte tycker om, som tur är så slutar han och blir avbytt av en ung kille som var lite coolare.
Får hoppa upp på operationsbordet med Erik framför mig, narkosläkaren kommer och ska lägga bedövningen och jag får min lokalbedövning innan som jag bett om tidigare. Hon sticker en och två och TRE gånger med spinalbedövningssprutan men konstaterar att det är trångt mellan kotorna och kallar in en till narkosläkare. Den andra narkosläkaren sticker mig högre upp, där det inte är bedövat, två stick bli det och det ilar till längs benen och sen blir det varmt och jag får lägga mig ner.
Nervositeten lättar en aning och jag känner hur jag blir varm i hela underkroppen och att jag domnar bort, känns skönt och snart har vi våran bebis!
De sätter upp skynke och börjar tvätta av magen och fixa och dona där bakom. Erik sitter lugnt vid mitt huvud och jag känner mig både lugn och nervös på samma gång. De testar och ser om jag är bedövad, japp det är jag. De säger sina namn och jag får säga mitt namn för deras dokumentation och operationen börjar klockan 11:12.
"Nu går vattnet" säger en röst bakom skynket. Det slits och dras där bakom och jag åker lite fram och tillbaka. Det gör inte ont men det är en lite konstig känsla. Man hör hur de suger upp fostervattnet och kort där efter hörs ett bebisskrik. Klockan 11:18 föds våran lilla pojke. Tårarna rinner och jag känner mig lättad och glad. Jag får honom till mig direkt på bröstet och Erik hjälper till att hålla i honom. Han är rosa och fin. Lite ihoptryckt. Helt perfekt. Sådär ligger vi en stund, sen frågar de om de får gå med Erik och bebisen och mäta och väga och klippa navelsträngen. Det är klart, jag vill veta vad han väger!! :) Erik gissade på 3460 och jag gissade på 3700 innan snittet, barnmorskan som håller i våran skatt gissar på 3900 och tycker att han ser knubbig ut.
De går iväg och jag blir ihopsydd. Bakom skynket frågar en om jag ska ha fler barn och om de ska sy dit en dragkedja och tittar fram och jag ser att hon ler bakom skynket. Sen frågar samma person om jag har 29 dagars menscykel varpå jag svarar att den är 28.. (?) ingen aning om varför. Hon säger även att mina äggstockar är jättefina och han som opererar meddelar att jag bara förlorat 200 ml blod och att jag inte hade några sammanväxningar alls nästan efter förra snittet, och vill vi ha fler barn så finns inga hinder för ännu ett kejsarsnitt. Operationen är slut kl 11:50.
Erik och bebis kommer tillbaka och meddelar att bebis väger 3350 gram och är 49 cm lång och har kissat ner sig vid vägningen. 10 fingrar och 10 tår och helt perfekt. 10-10-10 på apgarskalan har han också! Och vi körs till uppvaket där vi får ligga tills jag kan vifta på tårna och böja benen. Sköterskorna där var verkligen jättegulliga. En frågar om jag mår illa och jag svarar att jag inte mått såhär bra på 9 månader! 13:50 körs vi upp till BB och myser ordentligt. Jag har inte jätteont. Runt 19-tiden är jag uppe med hjälp av gåbord och jag har fortfarande inte speciellt ont.
I efterhand så känner jag mig verkligen jättenöjd med vårat planerade kejsarsnitt. Det var en jättefin upplevelse och jag skulle kunna rekommendera det till vem som helst. Är helnöjd med personalen också, de var världsklass och vi känner oss väl omhändertagna och de var väldigt proffsiga!
Välkommen till världen lilla Tim!
MAX och TIM
Halli hallå!
Igår började det äntligen vända för våran lilla Max. Han började äntligen att äta och dricka lite utan att vi behövde tvinga i honom maten och andetagen var tidvis långsammare och inte lika ansträngda, inte heller lika kraftiga indragningar kring solar plexus och nyckelbenen. Idag är han ännu lite piggare. Vändningen kom när jag och Erik valde att hämta ut medicinen som läkarna skrivit ut mot hans öroninflammation. De ville helst att vi skulle låta den självläka, men när han fick feber i förrgår så sket vi i vad de sagt om självläkningen och hämtade ut den. Hemsjukvården som var här igår tyckte att vi absolut fattat rätt beslut eftersom hon tyckte att det lät rossligt i ena lungan och att medicinen då kommer att ta hand om detta om det är början till en lunginflammation..
Snart kan vi förhoppningsvis pusta ut, medicinering var tredje timme kommer vi dock behöva fortsätta med någon dag till.
Tim går allt super med. Han är en så snäll liten bebis. Skriker ingenting och äter massor. Han älskar att åka bil och åka vagn, då sover han som en stock. Flaskan tar han superbra och han tycker nappen är jättegod. Mjölken har nästan helt försvunnit nu ur mina bröst och det är SKÖNT, men tamejtusan vad lite det blev kvar! Känns som en befrielse!!!! :)
Fortfarande hemma på permis och BVC hembesök
Vi är fortfarande hemma på permission från sjukhuset med Max. Han är inte sämre men inte heller bättre. Feber har han och vi hämtade ut medicinen som vi fått mot hans öroninflammation som han har fått också stackarn. Så det kickade vi igång med nu. Jag hoppas verkligen att han blir bättre snart och blir FRISK så vi kan gå till simhallen som vi lovat honom. Jag och Tim ska titta på vid sidan av och mysa i de sköna stolarna de har brevid barnbassängerna medans Max badar med pappa och åker kana. Han mår bättre av att vara ute iaf, så idag var vi ute och gick en sväng. Han ville ha pommes och hamburgare sa han, så vi gick till donken. Han ÅT helt frivilligt vilket han inte gjort på någon dag nu på det sättet, det var skönt att se. Godis har han beställt också så det handlade vi, och läsk ville han ha. Just nu så försöker vi få i han det som går, sen VAD det är har läkarna sagt är mindre viktigt.. Nu vill vi ha tillbaka våran PIGGA och friska kille. Han är så snäll mot sin lillebror, han pussar hans fötter och stryker honom över huvudet. Han är så jäkla cool. Gladaste killen på hela avdelningen sa läkarna att han var. Man blir stolt över att ha en så duktig unge!! ♥
BVC gjorde hembesök idag. En gammal skräcködla som jag kände direkt att jag verkligen inte tyckte om. Hon kändes påträngande och jag kände mig som en usel mamma när jag förklarade varför jag valt att inte amma Tim och hon grävde i tiden som var straxt efter att Max föddes. Då jag inte mådde så bra.. Men nu i efterhand så förstår jag ju verkligen att jag totalkollapsade mentalt då. VEM tusan hade inte gjort det? 5 veckor innan Max föddes dog min "bebis", min Fabbe-hund, som jag haft i 10 år och som jag spenderade dagarna med eftersom jag var sjukskriven för foglossning. Max förlossning slutade med ett väldigt kaosartat akut kejsarsnitt, och jag var helt säker på att vi båda skulle dö. På BB skrämde barnmorskorna upp en om blodproppar osv.. Min mamma får en stroke och samtidigt som vi blir utskrivna från BB så åker hon med ilfart med ambulans in till sjukhuset.. Jag sover inte på en hel vecka efter Max födelse och har världens ångest. Max har ett blåsljud på hjärtat hör man när vi ska åka hem från BB så det följer extra hjärtultraljud efter drygt en månad vilket var ett stort orosmoment.. Vi bodde då ca 6 mil från resterande av min familj och då har ju inte folk direkt tid att komma över en kväll om man behövde lite hjälp eller andrum.. så det kanske inte var så konstigt att man mer eller mindre blev knäpp.. Vilket BVC-skräcködlan kanske förstod.. Kände mig inte bekväm alls med henne. Stel och rigid, UUUUUFF som Max brukar säga.
Jaja, BVC- skräcködlan var tydligen vikarierande för våran ordinarie, så vi behöver bara ha henne i två månader... Tim kissade förresten när hon skulle väga honom... hehe.. han vägde nu 3270 gram så han är nästan uppe i sin födelsevikt nu igen.
Äter som en mindre häst gör han också och är en väldigt snäll bebis. Han skriker aldrig, peppar peppar, och är nöjd och glad. Aningens hård i magen utav ersättningen men det funkar bra ändå det lilla maskineriet. Han är ju trots allt bara 9 dagar gammal ;)
Själv har jag gått ner 7 kilo efter förlossningen, men har en bit kvar. fick på mig mina jeanstajts idag iaf, kändes NAJS! Såret läker väldigt fint också och inga nya bristningar fick jag den här graviditeten vilket känns ganska skönt, även om de gamla är ganska många så är de inget som stör mig jättemycket ändå. Det är minnesmärken ;)
Dålig update
Lillebror Tim har ju hunnit bli hela 8 dagar nu. Men jag har haft NOLL tid för uppdatering. Allt har iaf gått bra med kejsarsnittet och det var en jättefin upplevelse och jag har inte haft speciellt ont efteråt. Var uppe 7 timmar efter operationen. Jag skriver mer om förlossningen när tillfälle ges.
Vi kom hem på fredag eftermiddag och hann knappt landa innan Max blir väldigt sjuk, han har svårt att andas och det blir akuten på måndag eftermiddag. Vi får spendera natten där och även natten efter det. Idag är vi hemma på permission. Erik och jag har bytt plats på sjukhuset under de här två jobbiga dygnen, en var hemma med Tim och en var hos Max. Vi hoppas att han blir bättre nu och att vi får landa som en familj. Vi har verkligen slitits mellan våra två pojkar och det har varit så jäkla jobbigt att behöva vara ifrån någon av dem de här två dagarna.
Men som alltid i mitt liv så händer allt samtidigt, inget gott som inte för nåt ont med sig..
LILLEBROR!
Blodprov
Om en stund ska jag rulla iväg till bussen för att åka till sjukan och ta blodprov. Inför snittet! Max är ledig med mig idag för att han ville,
YES, min 2,5-åring får bestämma själv ;)
Jag har absolut inget emot att ha honom hemma, speciellt inte en nervös dag som denna. Jag kommer sakna ihjäl mig efter honom när jag ligger på BB. Ställer mig frågan OM och OM igen hur jag ska klara mig utan honom hela tisdagen. Jag måste ha honom till mig på onsdag, jag saknar honom redan nu fastän jag har honom hos mig.
Idag ska jag ta en sista bild på magen också. Slänger upp den senare!
Börjar bli..
..nervöööst!!!
Många tankar i huvudet som snurrar runt. Många positiva och en och annan negativ orostanke. De här "tänk om" tankarna kan jag vara utan. Usch!
Sovit middag två dagar i rad. Kroppen känns slutkörd! Snart har vi våran bebis hos oss!
Vecka 39
Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.
Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.
Inskrivningen..
Det gick bra på mötet med narkosläkaren och med läkaren igår. Det var samma läkare som beviljat mig kejsarsnittet i december. Gick väldigt fort, jag har ju inte så mycket frågor då jag är påläst upp till öronen av vad som komma skall, narkosläkaren lyssnade på hjärta och lungor, kollade mitt svalg så det såg bra ut ifall jag skulle behöva sövas av någon anledning.
De skrev iaf ner att jag vill ha MASSOR av bedövningssalva innan katetern sätts, för den är jag rädd att den ska göra ont, och de sa att om jag verkligen vill så sätter de den när jag fått ryggbedövningen.. men jag ska nog stå ut med att få den innan.
De skrev också ner att jag vill ha lokalbedövning innan de sätter spinalbedövningen, kanske inte gör jättestor skillnad men det känns bra för mig om jag får det.
På måndag måste jag åka dit och lämna blodprov på sjukan, för det fick inte vara mer än 4 dygn gammalt så det gick inte att ta igår.. lite drygt men men..
Nu är det nära. Nervöst och pirrigt på samma gång. Jag undrar hur lillemannen ser ut!!! :)
Inskrivningssamtal
Idag är det inskrivningssamtal inför snittet.
Är hemma en sväng då det är ett tre timmar glapp mellan besöket hos BM på inskrivningen och läkare+narkos.
Tillbaka till sjukhuset till klockan 1 ska vi vara.
Känns bra allting. En jättegullig barnmorska fick vi träffa och hon informerade oss om sånt som jag redan läst mig till och vi fick ställa frågor.
Tydligen så har man garanterat rum när man är snittad och får alltid ha en anhörig kvar hela vårdtiden.
Så lillasyster T kommer och löser av Erik till kvällen så han kan åka hem och ha Max under resten av kvällen och natten så han känner sig trygg och inte bortglömd. Tessi ska sova hos mig på natten och Erik kommer åter på morgonen efter Max är lämnad på dagis. Detta är såklart förutsatt att alt går bra under/efter snittet med både mig och bebisen. Vi kommer få vara med varann hela tiden på uppvaket och det känns jätteskönt också! :)
Jag längtar nu! Mindre än en vecka kvar!!!!
Gårdagens inköp
Igår var vi och handlade kläder som jag ska ha när vi åker hem från BB. Vet ju inte hur jag kommer göra med amningen än, men för att ha så bra förutsättningar och känna mig så tillfreds som möjligt så har jag nu handlat en amningströja och en bra amningsbh. Sist hade jag inte det och det var bökigt och knöligt och jag kände mig ganska "blottad". Inte lätt att gömma ett bröst när man har F-kupa eller amma "dirskret". Det var dock inte det bara det problemet som fick mig att sluta efter fem veckor, men det är nåt jag tänkt på nu..
Så vi får se hur det går nu! :)
MINA KÖP:
Sköna byxor med lång mudd som går över snittet, och amningströjan, båda från H&M.
Sjukt skön amningsbh från Twilfit
Babyboxen hämtade vi också ut på Babyland. Blöjhinken var slut men vi fick komma tillbaka i mars/april och hämta den om vi ville. Det kommer vi nog att göra!
Gamla tider
Många tycker att Max är så lik Erik, vilket han är, MEN jag ser många likheter i mig själv i honom ju äldre han blir. Det är jättekul tycker jag! :) Han är ju våran lilla stolthet, såklart. Så här är till alla er som envisas med att kalla Max för "lill-Erik" ;)
Jag
Max
Motivation
En sjukt bra motivationsblogg för den som behöver pepp.. Blir så sugen på att riva av ett hårt gympass när jag ser den här tjejens fina resultat! Jag älskar styrketräning och längtar tills jag är på gymmet och sliter med hantlarna och tränar upp mina obefintliga biceps och slappa triceps. Och för att inte tala om att träna lår och rumpa, finns en otroligt bra maskin på gymmet för det ändamålet. Och bröst och axlar... aaah nu rycket det i träningstarmen... 2004 here I come :D
MOTIVATION:
http://lavitadilovisa.blogg.se
Lite nervöst inför kejsarsnittet är det ju.
Många som frågar om man är nervös. Självklart är jag det ibland, men vem är inte det inför en förlossning, snitt eller vaginal, orosmoment båda två. Inga garantier finns ju för någonting, man vet aldrig hur man kommer må efteråt osv. Det som är tryggheten med mitt snitt är att jag vet att jag inte kommer ligga med värkar i många timmar och att jag inte blir snittad akut igen och därför undviker det kaoset som var när Max kom till världen.
Katetern känns inge rolig, men jag vet att man blir bedövad innan.. inte heller ryggbedövningen. Sist kände jag ju inte ens den typ, bara ett litet pickande i ryggen, men nu känns allt lite värre. Man kommer ju vara "med" på ett helt annat sätt, undra om de ger en lugnande innan..? :S
Såhär går ett kejsarsnitt till på Huddinge sjukhus:
Nu på onsdag så ska jag på inskrivningssamtalet och ta prover osv. Det är jag inte lika nervös inför. En hel dag på sjukan skulle man räkna med. Erik är ledig hela dagen. Det blir nog ännu mer verkligt när vi sitter där, då är det inte jättelångt kvar tills vi får träffa våran bebis.
Bortadag
I frdags åkte vi till svärisarna för lite fredagsmys och sen sov vi över där. Blev ganska dålig sömn, jag vaknade och behövde kissa femhundraelva ggr och Max låg och vred och vände sig och vaknade till 2 ggr.. Igår åkte vi och hälsade på Eriks morfar och hans fru med svärisarna, det var trevligt :) Dom är så gulliga!
Vi var GANSKA slut när vi kom hem på eftermiddagen kan jag säga, minst sagt!
Nu ska jag klä på min lilla nakenfis kläder, han står här brevid och vill att jag ska klappa honom över ryggen! Han är ju så SÖT! ♥
Mage
Vecka 37 har snart passerat och imorgon går jag in i vecka 38 (37+0). Inatt drömde jag om bebisen, han var mörkhårig och såg ut som jag gjorde när jag föddes :) Tror dock att den här lillemannen kommer vara ljus som sin storebror och sin pappa vid födeln :)
Slänger upp en bild som är tagen i veckan, Erik är fotograf numera för jag får inte plats med magen när jag tar bilden själv, min arm är för kort, haha!
Fredag!
Äntligen fredag! Idag borde betyget sättas i omvårdnadskursen som jag hade sluttenta på i tisdags!
Snoreriet fortsätter. Härligt. Max är ledig idag och vi ska ha en mysdag och sen åka och möta Erik vid jobbet för att åka vidare till svärföräldrarna!
Max är superglad för att han ska få åka pendeltåg, haha! Tänk att det behövs så lite! Han har ju börjat potträna/toaträna på riktigt nu. Går faktiskt riktigt bra. Händer lite olyckor då och då, men det hör ju till! Tycker han är jätteduktig! Min lilla myskille!
Han älskar förresten sin nya vagn och drog den själv igår en bit hem, en aning frustrerad blev han när han styrde den in i snökanten, så tredje gången hden åkte in och fastnade i snön sa han argt: "Näääe va ere här för dumheter"
Haha, tyckte det var skitkul. Max tyckte det var mindre kul och ville hellre hålla mig i handen den lilla biten som var kvar än att dra vagnen ;)
Barn är roliga!
Barn är ju härliga! I förrgår när vi gick hem från dagis så gick vi över övergångsstället, en bil med en man i hade stannat för att släppa över oss. Max vinkar förtjust och mannen i bilen vinkar glatt tillbaka.
Max säger "Tack gubbe" och traskar glatt vidare. Haha.
Han har även börjat säga att man är "klumpig"..
Och om man säger till honom att "Nej Max, du får inte" så tittar han tillbaka på en och säger kaxigt "Jag får visst!"..
Det är så kul att se den här lilla personen formas, men ibland så är det otroligt påfredstande och man undrar om man håller på att skapa ett monster, haha!
En bild från i somras när Max var ute i parken hemma hos farmor och farfar. Nu längtar jag tills sommaren är hääär!!!
Bloggtips!
Snubblade över en helt fantastisk blogg nyss! En cool tjej som driver ett barnhem i Uganda där det bor 13 pojkar, hennes "skitungar" som hon kallar dem. Läs första inlägget i bloggen, ett hett tips, där står hela historien om hur barnhemmet föddes. Tänk att det finns såhär godhjärtade människor..
Sjukt fina barnkläder
Hittade en sida med väldigt fina barnkläder på en annan blogg. Jag fastnade för en hel drös av deras plagg!
Sneur
Snorig och lite ont i halsen. Känner mig icke på topp med andra ord, men det funkar! En liten förkylning ska man väl överleva!
Igår blev det en liten snabbshopping! Coola kallingar till min stora kille! Han blev jätteglad och ville sättapå sig bilboxersarna på en gång.
Till lillebror handlade jag blöjor, ett paket Pampers och ett paket Libero, kommer inte ihåg vilka babyblöjor vi gillade bäst.. Handlade även Nan1 ersättning i tetrapack och pulver. Och två nappar till.
Nu är vi REDO! Lillebror är välkommen att kicka igång förlossningen typ.. NU! så vi kan åka in och snittas!
Ett besök kvar hos min barnmorska på MVC, Kia, på tisdag ska vi dit, provtagning/planering på sjukhuset på onsdag!! Tidsmaskin tack!
Ny design
Är inte helt nöjd men den här headern känns lite mer i tiden, orkar inte sitta och lägga ner en massa tid nu känner jag!
Alltså nu ska vi snacka.. Big Brother
NU har ju jag inte sett så mycket av den här säsongen. Men vad
ÄR det för människor de skickar in?
En gammal rugguggla som inte kan hålla käften och ha världens jäkla bekräftelsebehov - ÅK HEM och spendera tiden med dina barn istället och lär dig att hålla tyst!
En lärarinna som har så mycket skit insprutat i kinderna och munnen att det är galet, hon har världens kramkalas efter att hon gjort något så livsnödvändigt och primitivt som att BAJSA på toaletten. GRATULERAR. "Jaaaaauuug haaaaaur baaaaaajsaaaaat" Gormar hon på sin vidriga dialekt.
Sveriges i särklass fulaste och konstigaste par, killen går bananas och får en psykos, börjar snacka om att han "fattar vad allt går ut på", yeah right killen... Weirdoooo.. hans tjej behöver jag väl inte ens kommentera..
En bonde till norrlänning som är lätt förståndshandikappad och bara allmännt stor och i vägen.
En liten osäker uppumpad donna som inte verkar ha annat än sitt utseende.
En mupp som pratar med engelska än svenska och har en frisyr som borde rakas av och skickas tillbaka till 1999 där den hör hemma. Jag måste fan hålla för ögonen när han dyker upp på rutan för jag skäms å hans vägnar.
En lönnfet mulattkille som tror att han är smartast och snyggast.
Nu en till psykotisk brud som blir utskickad.
Nån allmänt missanpassad liten stackars krulltott som ser så jävlig ut att han knappt får någon tv-tid alls.
En "kurvig", hrmhrm..tjock... förortsbrud som tror hon är så jäkla mycket bättre än alla andra..
Jag KAN fortsätta, men jag orkar inte.. för jag har sett ungefär 1,5 timme sammanlagt av skräpet och detta är det jag hunnit snappat upp hittills, ungefär..
ALLTSÅ, var det här det bästa tv4 kunde hitta? Finns det verkligen inte fler intressanta människor i detta avlånga land?
Nu ska ni få höra något så spännande att ni trillar av stolarna!!!
Idag har vi tvättstugan(!!!!) Nu satte ni kaffet i halsen va, så spännande är det! Muhahahaha!
Gjorde sluttentan i omvårdnad idag. Har har pluggat hela 5 minuter när jag stod på tunnelbanan och jag skrev bannemig G, VG OCH M V G delen på provet. Jäklar vad jag är bra, nu återstår bara att se hur mycket som var rätt, kändes bra när jag vaggade därifrån iallafall. EN ynka uppgift kvar nu sen är det vila d e l u x e som gäller.
Max hämtade jag tidigt från dagis idag efter tentan, det hade jag lovat honom imorse. Han gick hela vägen till och från dagis idag då vi lämnat nya vrålåksvagnen hemma. Han var jätteduktig och höll mig i handen nästan hela vägen, för att han VILLE ♥ Nu har vi som sagt tvättstugan och när vi är hemma så fördriver Max tiden med att kolla på Playhouse disney och springa och spola ner russin i toaletten... ehm... utan blöja är han också, och i veckan har jag lovat honom att vi ska handla massa coola kalsonger till honom som han kan ta med till dagis och ha hemma. Strumpor behöver vi fler av också, för ibland läcker snorren som Max kallar den.
Två veckor kvar tills bebis gör entré i våra liv. Vi längtar. Max längtar efter lillebror, han vill hålla i honom säger han. Hoppas han fortsätter att vara lika entusiastisk när bebisen väl har kommit!
