Fortfarande hemma på permis och BVC hembesök
Vi är fortfarande hemma på permission från sjukhuset med Max. Han är inte sämre men inte heller bättre. Feber har han och vi hämtade ut medicinen som vi fått mot hans öroninflammation som han har fått också stackarn. Så det kickade vi igång med nu. Jag hoppas verkligen att han blir bättre snart och blir FRISK så vi kan gå till simhallen som vi lovat honom. Jag och Tim ska titta på vid sidan av och mysa i de sköna stolarna de har brevid barnbassängerna medans Max badar med pappa och åker kana. Han mår bättre av att vara ute iaf, så idag var vi ute och gick en sväng. Han ville ha pommes och hamburgare sa han, så vi gick till donken. Han ÅT helt frivilligt vilket han inte gjort på någon dag nu på det sättet, det var skönt att se. Godis har han beställt också så det handlade vi, och läsk ville han ha. Just nu så försöker vi få i han det som går, sen VAD det är har läkarna sagt är mindre viktigt.. Nu vill vi ha tillbaka våran PIGGA och friska kille. Han är så snäll mot sin lillebror, han pussar hans fötter och stryker honom över huvudet. Han är så jäkla cool. Gladaste killen på hela avdelningen sa läkarna att han var. Man blir stolt över att ha en så duktig unge!! ♥
BVC gjorde hembesök idag. En gammal skräcködla som jag kände direkt att jag verkligen inte tyckte om. Hon kändes påträngande och jag kände mig som en usel mamma när jag förklarade varför jag valt att inte amma Tim och hon grävde i tiden som var straxt efter att Max föddes. Då jag inte mådde så bra.. Men nu i efterhand så förstår jag ju verkligen att jag totalkollapsade mentalt då. VEM tusan hade inte gjort det? 5 veckor innan Max föddes dog min "bebis", min Fabbe-hund, som jag haft i 10 år och som jag spenderade dagarna med eftersom jag var sjukskriven för foglossning. Max förlossning slutade med ett väldigt kaosartat akut kejsarsnitt, och jag var helt säker på att vi båda skulle dö. På BB skrämde barnmorskorna upp en om blodproppar osv.. Min mamma får en stroke och samtidigt som vi blir utskrivna från BB så åker hon med ilfart med ambulans in till sjukhuset.. Jag sover inte på en hel vecka efter Max födelse och har världens ångest. Max har ett blåsljud på hjärtat hör man när vi ska åka hem från BB så det följer extra hjärtultraljud efter drygt en månad vilket var ett stort orosmoment.. Vi bodde då ca 6 mil från resterande av min familj och då har ju inte folk direkt tid att komma över en kväll om man behövde lite hjälp eller andrum.. så det kanske inte var så konstigt att man mer eller mindre blev knäpp.. Vilket BVC-skräcködlan kanske förstod.. Kände mig inte bekväm alls med henne. Stel och rigid, UUUUUFF som Max brukar säga.
Jaja, BVC- skräcködlan var tydligen vikarierande för våran ordinarie, så vi behöver bara ha henne i två månader... Tim kissade förresten när hon skulle väga honom... hehe.. han vägde nu 3270 gram så han är nästan uppe i sin födelsevikt nu igen.
Äter som en mindre häst gör han också och är en väldigt snäll bebis. Han skriker aldrig, peppar peppar, och är nöjd och glad. Aningens hård i magen utav ersättningen men det funkar bra ändå det lilla maskineriet. Han är ju trots allt bara 9 dagar gammal ;)
Själv har jag gått ner 7 kilo efter förlossningen, men har en bit kvar. fick på mig mina jeanstajts idag iaf, kändes NAJS! Såret läker väldigt fint också och inga nya bristningar fick jag den här graviditeten vilket känns ganska skönt, även om de gamla är ganska många så är de inget som stör mig jättemycket ändå. Det är minnesmärken ;)
Kommentarer
Postat av: Linda
STORT GRATTIS till jättefina lilla Tim! Läskigt med Max, hoppas han snart blir sig själv igen.
Trackback
