Det hade jag idag! Sf-måttet låg på 36 cm, vecka 37+2. Järnvärdet(HB) hade stigit(!) till 105 och bebis hjärtljud låg på 134. Något vidare förlossningsbrev blev det inte. Kommer ihåg mitt förlossningsbrev när Max skulle födas, herregud.. vad naiv och korkad man var. Men Kia, min bästaste barnmorska gjorde anteckningar under amning och skrev att jag inte vill ha något tjat, tjafs eller press, och att de första dygnen kommer jag att amma, vad jag sen känner är bäst är upp till mig och behöver ingen uppläxning om "vad som är bäst för mitt barn", för det vet jag redan: en glad och pigg mamma som älskar det oändligt och en väl fungerande familj.
Om själva förlossningen, kejsarsnittet för min del så hade jag två önskemål, att katetern inte sätts innan spinalen är satt, för det gör ont, är obehagligt, känns som om man ska kissa ner sig och konstant svidande, och att innan spinalen sätts så SKA det lokalbedövas, vill känna så lite som möjligt när det tjocka nålen tränger in i min hud mellan kotorna. Nu är det bara att vänta till dagen för inskrivning och dagen för snittet! Snart ses vi min bökande och livliga lilla filur där inne! Jag är nyfiken på hur du ser ut:)