Ibland är den där som en käftsmäll. Intet ont anande är man. Tankarna på helt annat håll. Sen kommer något och förstör ens trygga och lugna tillvaro. Det kan vara en bild, en låt, en lukt, ett välbekant ljud, en text.. Det kan vara vad som helst, och det kan vända upp och ner på hela ens mående för en stund.
När det händer, då kommer jag på mig själv att jag inte har min pappa kvar, att han är död, att jag aldrig mer får se honom eller ens höra hans röst. Allt som hände de där 3 dygnen spelas upp, fragment.. ansikten, ord som sas, rädsla, oro och total maktlöshet.
Jag saknar min pappa!
I natt vore det härligt om du vill besöka mig i en av mina drömmar, det är för länge sen sist jag drömde om dig.. Puss och kram