http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article7129745.ab

Helt ärligt... kan inte folk börja hata våldtäktsmän/mördare/tjuvar och andra skrurkar istället för att ge sig på mammor, kvinnor som fött barn med kropparna sprängfyllda av hormoner och som dessutom kanske redan känner sig missplacerade och obekväma vart de än rör sig, man behöver inget hat, believe me. Kan inte jag få gå på stan en dag med min barnvagn utan att folk ska hata mig, mitt feta arsle och mitt barn. Hata oss bara för att vi finns. Jävla värdelöst. Värdelösa människor som ens orkar lägga sin energi på att hata MIG, för att jag finns. Om ingen födde barn så skulle liksom våran existens försvinna. Ingen som förstår det? Och bara för att jag ibland rör mig på stan betyder det inte att jag gör det VARJE dag, ofta är det en ren jävla PLÅGA att vara i stan och besöken blir alltmer sällan. INGEN håller upp dörren åt en, man får ingen hjälp på och av tågen med trappor, i rulltrappan KASTAR sig folk över vagnen för att hinna före, när man ska igenom dom här barnvagnsspärrarna får man stå och vänta hur länge som helst för att folk VÄGRAR gå igenom de vanliga spärrarna på utvägen. Och folk har mage att hata MAMMORNA? Seriöst. 
Många mammor kanske inte ser så jävla muntra ut när de är i stan med sina barnvagnar, jag ska berätta VARFÖR: Antagligen hade man ett ärende i stan, ett ärende som var tvunget att göras i stan för annars hade man valt att åka till nåt centrum i förorten och uträtta det, eller nån kompis som propsar på att man ska ses i stan, antagligen var det så länge sen man var i stan att man glömt hur jävla fucked up stockholmarna är i sitt tänk gentemot småbarnsmammor, osv osv, jag kan hitta typ 100 anlendingar till att INTE åka till stan men när det har gått en tid sen man var i stan så tänker man "åh, kan vara mysigt", men sekunden då man ska av tåghelvetet och folk kastar sig som pirayor över vagnen så har jag ångrat mig och kommer PRECIS ihåg VARÖR jag aldrig åker till stan. Men iallafall, man är i stan, och varför ser mammorna i stan så arga ut för? varför KÖR de på folks hälsar med barnvagnarna och ser ut som om de tror att de ÄGER trottoarerna??? Hur skulle du reagera om ingen mötte dig med respekt? Om du får arga blickar? du behöver inte gjort nåt fel och barnet kan sitta tyst och fint i vagnen, MEN ÄNDÅ får du onda ögon efter dig. Hur skulle du känna om du känner att varannan människa du möter vill dig och ditt barn illa? Om du inte är välkommen på fiken eller ens uteserveringar för att vagnen innebär en BRANDRISK, UTOMHUS? eller för att det inte "finns plats" eller för att du helt enkelt har ett bar och sånna ogillas.. Eller om folk slänger sig raklånga över ditt barn som sitter fint i barnvagnen, bara för att de SKA förbi, eller folk som inte har vett att flytta på sig från barnvagnsplatserna på bussen eller tåget, så du får stå i gången så andra människor blir ÄNNU argare för att du står iväääägen.. Skulle du se GLAD ut om det enda du möttes av var rent förakt och HAT? 

Man blir arg och uppgiven. Och ja, då kanske det ser ut som om man tror att man äger hela trottoaren. Men för mig är det inte trottoaren det är snack om. Det är min FLYKTVÄG ifrån den här barnhatande miserabla stan! Man lägger benen på ryggen och bara längtar efter att vara på säker mark igen.. när jag kliver av på Huddinge station är jag i min säkra bubbla, när jag spatserar upp emot mitt alskade område så är jag lycklig och det är en sån BEFRIELSE!