Även den här graviditeten har dränerat mig på "skönhet". Näsan har vuxit två storlekar, vikten ska vi inte ens snacka om, TVÅ ytliga blodkärl på ena låret, flåsar och flämtar för att det känns som jag inte får luft (inte vackert att se). Jag känner mig som Pumbaa, eller rättelse: jag ÄR Pumbaa! Fast Pumbaa kan ju åtminstone gå utan att vanka som en halt anka. Jajja, snart blir det hårdträning och gos med bebis:)